Gästblogg om YAP

kl. av | Taggar: ,

Hej! Här kommer så ett inlägg från Tina Trygg, projektledare för arbetet som Botkyrka gör med YAP.

Om några veckor lämnar jag efter 15 år mitt arbete som socialarbetare inom Botkyrka kommuns socialtjänst för barn och unga. Under min tid här har jag arbetat som socialsekreterare, första linjens chef, chef för socialtjänstens myndighetsutövande verksamhet för barn, unga och familjer och nu de senaste 2 ½ åren som projektledare för YAP. YAP står för Youth Advocate Programmes och är något så ovanligt som en modell som bygger stabila närsamhällen. Det är det inte så ofta vi som socialarbetare inom socialtjänsten kan säga att vi jobbar med det. Men det kan man med YAP.

När jag berättar om YAP för andra får jag ibland höra att det låter som att jag beskriver en vanlig kontaktpersonsinsats. Och visst, mentorskapet, den vuxna förebilden som får ett uppdrag att stötta en ung person som har bekymmer är en del av YAP. Men YAP är så väldigt mycket mer än så. Men vi börjar från början.

2012 besökte socialförvaltningens ledningsgrupp Dublin för att titta på en modell som heter YAP som några chefer stött på vid en europeisk socialarbetarkonferens i Warszawa året innan. De fick lära känna en modell som stöttade unga att kunna förbli hemma i sina familjer på ett tryggt och säkert sätt. Där civilsamhällets engagemang och resurser användes för att stärka unga och familjer, skapa positiva möten mellan människor och aktivt stötta familjer att själva klara av sina liv och sina unga. De fick veta att modellen genomsyrades av ett styrkebaserat förhållningssätt (direkt översatt från strength based approach), inbegrep nätverkssamlande arbete, styrdes flexibelt utifrån den unges behov och hade utgångspunkten att aldrig ge upp, anklaga eller avvisa de unga. Irland kunde visa på fantastiska resultat för de unga som fått en advocate, det vi kommit att kalla YAP-stödperson. Besöket ledde fram till ett beslut att ta modellen till Botkyrka och starta upp den i projektform.

I maj 2015 kunde vi bevilja våra första unga personer en YAP-stödperson. Vi hade då, utifrån Irland som modell men också utifrån en socialtjänstkontext, byggt upp en struktur för hur insatsen skulle fungera samt rekryterat och utbildat 25 engagerade människor till att bli YAP-stödpersoner. Målgruppen för insatsen var och är unga i åldern 10 – 18 år, med så svår livssituation att frågan om den unge kan bo kvar hemma är aktualiserad. Med YAP ville vi och vill vi fortfarande uppnå en rad olika saker. Vi vill stötta dem att klara skolan och må bättre eftersom vi vet hur avgörande de faktorerna är för hur livet sen utvecklar sig. Vi vill försöka att förhindra att den unge behöver placeras utanför sitt hem. Eller åtminstone undvika snabba, oplanerade placeringar som sällan leder till positiva upplevelser för de unga. Vi vill också använda YAP till att korta placeringar eftersom vi vet att för långa ökar risken för kontraproduktiva resultat. Under samma period som vi skapade Botkyrka YAP kom också en studie som visade att insatsen kontaktperson hade minst sagt tveksamma resultat och behövde förbättras inom en rad områden. Som YAP är uppbyggt svarar det upp mot de förbättringsbehov som studien pekade på.

I december 2016 bestämdes att YAP ska vara en permanent verksamhet inom socialförvaltningen i Botkyrka. Då hade 58 tjejer och killar (ganska exakt lika många av varje) beviljats en YAP-stödperson. Den forskningsstudie som genomförts parallellt med att YAP byggts upp är klar i dagarna och det är först då vi vet vad de unga, föräldrarna och stödpersonerna tyckt om insatsen. Men vi som jobbar med YAP ser och möter i stort sett varje dag unga och föräldrar som uttrycker att YAP gör skillnad. Våra ungdomar uttrycker att de möter en socialtjänst som gör dem delaktiga på riktigt, en stödperson som finns tillgänglig när man behöver den och som inte är en ny kurator, behandlare, socialsekreterare eller något annat, utan en vanlig människa som kanske till och med växt upp i samma områden och gått i samma skola en själv. Att det där nätverksmötet där alla sa något positivt om en faktiskt gick riktigt bra och att det kändes bra att det var så många som kom och faktiskt bryr sig om mig. Att det var en skillnad när stödet uppmärksammade och byggde på ens styrkor, förmågor och insikter snarare än att ännu fler personer fokuserade på och pratade om vad en gör dåligt. Här är några exempel på vad de som själva haft erfarenhet av YAP sagt:

  • Aldrig någonsin förut har någon frågat oss hur vi vill lösa vår situation. Och då har vi haft kontakt med soc sen min pojke var spädbarn. (Mamma till 13-årig pojke)
  • Jag hade suttit på anstalt om det inte varit för YAP, det vet jag. (13-årig tjej)
  • Det är första gången någon sagt att min son är rolig att vara tillsammans med. (Mamma till 13-årig pojke)
  • Jag är stolt över mig själv. För hur jag kunde ändra mig så där mycket. Jag är jätte-tacksam för att jag fick stöd från YAP. (15-årig tjej)

Men slutligen, vad menade jag när jag inledningsvis skrev att YAP är en modell som bygger stabila närsamhällen? Jo, YAP hittar och fångar in vuxna i lokalsamhället som vill engagera sig i de unga som finns i deras närmiljö och vill få utlopp för det engagemanget. Vi utbildar dem i ett styrkebaserat förhållningssätt, hur samhället i allmänhet och socialtjänsten i synnerhet fungerar, hur man skapar och bibehåller relationer och hanterar svåra situationer. Sen ger vi dem ett uppdrag att stötta en ung person och en familj under 6 månader upp till 15 timmar i veckan samtidigt som vi ger dem regelbunden handledning, tips och råd i hur de ska hantera de situationer som uppkommer. YAP är på många sätt lika mycket en insats för YAP-stödpersonerna som för de unga. YAP skapar möten mellan människor som aldrig skulle träffats. YAP kopplar både unga och vuxna till positiva platser, aktiviteter och personer i närmiljön. YAP höjer de ungas röster, gör dem delaktiga i att förbättra sina egna liv och fungerar integrerande för både unga och vuxna. 

Det är en projektledares vardag att utveckla arbetssätt och modeller som sedan lämnas över till andra att förvalta. Och för mig väntar ett nytt spännande uppdrag på Socialstyrelsen. Och även om jag med sorg i hjärtat lämnar mitt arbete med YAP, gör jag det med vetskapen om att YAP i grunden förändrat mitt sätt att tänka kring socialtjänstens arbete med barn och unga. YAP visar på hur relationen mellan socialtjänstens uppdrag att både ha tillit och kontroll kan fungera i verkligenheten. YAP sätter unga och familjer i förarsätet för sin egen insats, för sin egen utveckling. Den tilliten innebär också att vi på ett positivt sätt kommer så nära att vi kan agera för att skydda när vi måste. Det ger oss också bättre förutsättningar att agera på ett bra sätt när vi behöver det. Botkyrka är ännu så länge ensam om att ha YAP som insats. Min förhoppning är att det inte förblir så länge till.

Botkyrka. BK:8801525
Tina Trygg

 

 

Tina Trygg, projektledare på socialförvaltningen i Botkyrka kommun

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>