Familjerådslag i Botkyrka

kl. av | Taggar:

Personalförsörjningen i Botkyrka möter stora utmaningar inom området för barn och unga, och de som sökertjänsterna är inte behöriga socionomer. Liknande utmaningar finns även inom andra delar av socialtjänsten.

 

De fackliga representanterna menade att Botkyrkas utmaningar med personalförsörjningen går i linje med övriga delar av landet. ”Botkyrka är som landet i övrigt. Frågan är bara hur kommunen ska göra för att förändra situationen?” I samtalet resonerade vi om att det kunde vara hjälpsamt att titta på kommuner som lyckats behålla personal. Hur gör de? Kan vi kanske även kontakta personer som tidigare arbetat i kommunen? Facken poängterade hur viktiga arbetsvillkoren är. ”Arbetsvillkor är helt avgörande. Man behöver vara i en kommun som satser på brukarna och på personalen. Lönen är inte det avgörande.” sa en annan av de fackliga företrädarna.  

 

Det är planerat att Botkyrka ska ta emot 158 nya barn som kommer ensamma och söker asyl i år– något de fackliga företrädarna såg som en stor utmaning. Kommunen kommer förmodligen att klara detta men förutsättningarna är inte ideala. Förutom kommunens stora utmaningar med personalförsörjningen finns inga lediga lokaler.

 

Under eftermiddagen fördes en längre diskussion om vad Botkyrka kan göra för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Här lyftes bland annat att bli bättre på att marknadsföra det Botkyrka gör bra och det kommunen vill utveckla:

 

  • Familjerådslag – något Botkyrka varit frontfigur för – används inte i lika stor utsträckning längre. Idag samarbetar sällan de utredande socialsekreterana med de som arbetar med familjerådslag. Under mötet diskuterades möjligheter till att förbättra samarbetet för att familjerådslag åter ska bli ett viktigt redskap i utredningsarbetet.
  • Här diskuterades även hur medborgarna själva i större utsträckning kan inkluderas i utredningsarbetet. Kan de själva skriva delar av sin egen utredning? Botkyrka vill testa att göra detta tillsammans med några familjer.
  • YAP lyftes fram. Botkyrka kommun använder modellen YAP för att stödja de barn och ungdomar som har allra störst behov av extra stöd. Barnen ska må bättre och klara sin skolgång. YAP-modellen (Youth Advocate Programmes) har använts i USA i 40 år och har exporterats till flera länder, bland annat Irland. I modellen tilldelas unga med stort behov av extra stöd en YAP-stödperson. Läs mer om YAP här.

 

Plan för handling

  • Arbeta vidare med introduktionsutbildning och att försöka uppvakta studenter för att börja arbeta i kommunen innan de examineras i juni.
  • Att inkludera medborgarna själva i utredningen så att de kan skriva delar av den.
  • Utbilda flera utredare i att leda nätverksmöten.
  • Återuppta arbetet med familjerådslag.
  • Utbilda YAP-samordnare i att leda nätverksmöten.
  • Rekrytera personer som brinner för yrket och låta dem marknadsföra kommunen.

 

Botkyrkas input till nationell nivå:

  • Önskemål om utbildning för att bli utredande socialsekreterare.
  • Inspektionen för vård och omsorg (IVO) borde ställa frågor om hur mycket tid kommuner ägnar åt dem som samhällstjänsterna är till för – medborgarna. IVO efterfrågar heller inte om mått på hur nöjda medborgarna är.
  • Att IVO tillåter medborgarna själva att skriva delar av sin utredning.
  • Det finns många enkäter med frågor från nationell nivå, men var presenteras resultaten? Det är sällan kommunen får feedback.
  • Nationellt utformat IT-system så varje enskild kommun slipper utforma detta själva.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>