Karlskrona – berättar om stödteam för nyanlända

kl. av | Taggar:

I Karlskrona inleddes återbesöket med att vi fick en genomgång av läget och av arbetet med kommunens plan för handling. Även i Karlskrona fanns en stor uppslutning från politiken där flera politiska nämnder liksom olika förvaltningar var representerade samt även landstinget och Linnéuniversitetet. Från departementet hade vi med oss Christhoper Carlsson som arbetat med många frågor inom den sociala barn- och ungdomsvården

Vi fick även en fördjupad beskrivning av arbetet med BarnSAM
Vi fick även en fördjupad beskrivning av arbetet med BarnSAM

Stöd istället för myndighetsutövning

I Karlskrona har man strävat efter att minska den tunga myndighetsutövningen och istället erbjuda tidigt stöd. Man har satsat mycket på öppenvård och har även en fältgrupp.

 

Föräldrasupporten – rådgivningsservice med stödsamtal

I Karlskrona har en ny öppenvårdsinsats som heter Föräldrasupporten startats. Där kan familjer få upp till femstödsamtal. Här står runt 100 familjer i kö! En anledning till satsningen på öppenvård är att antalet externa placeringar har ökat, och det är något som kommunen inte upplever sig nöjda med. En utökning av öppenvården för att kunna möta familjerna på hemmaplan var därför motiverad.

 

Stödteam för nyanlända

Karlskrona har startatett stödteam med fokus på att stötta de vuxna att komma in i samhället. Det är en insats som beslutats på ett år och den utvärderas just nu. Stödteamet arbetar lite som de som förut kallades hemmahosare. Från början arbetade stödteamen med 32 familjer, men 14 av dem klarar sig nu bra utan hjälp vilket gör att det är 18 familjer kvar att arbeta med.

 

Introduktion, kompetens, rättssäkerhet och organisation

Kommunen har arbetat med att bli en attraktiv arbetsgivare. Ett mycket ambitiöst program presenterades där man bland annat arbetat med att förändra chefsorganisationen, för att kunna ge nära arbetsledarstöd, rimlig arbetsbelastning och rimligt antal ärenden per handläggare. Kommunen tillåter att handläggare har max elva utredningar igång samtidigt.

Detta har bland annat lett till l att flera som arbetat i Karlskrona tidigare nu kommit tillbaka.

I programmet får nyexaminerade även en mentor under det första året och ett introduktionsprogram som sträcker sig över ett år. Specialistsocionomer har anställts som är ett stöd för både handläggare och arbetsledning.

Administrativt stöd har tillförts liksom bland annat bärbara datorer för att möjliggöra dokumentation redan i mötet.

 

Att vara praktikant och sedan sommar- och timvikarie – en bättre introduktion än så kan man inte få!

Representationen från socialhögskolan var engagerad i en diskussion om socionomutbildningen och det som lyftes var att de teoretiska kunskaperna finns men däremot kan en nyanställd inte hantverket. Att efter praktikterminen kunna sommarjobba (och då utföra enklare arbetsuppgifter) och sedan vara timvikarie under det sista läsåret beskrevs som en riktigt bra introduktion till yrket.

Eller som en nyexaminerad uttryckte det: Jag känner mig som en rörmokare som kan allt om rörsystemen och hur de hänger ihop men när något går sönder- då vet jag inte hur jag gör!”

 

Samarbete mellan skola och socialtjänst

På eftermiddagen diskuterades samarbetet mellan skola och socialtjänst. Från gymnasieskolan lyftes ännu en gång de behov som många afghanska ensamkommande pojkar har.  Från de fackliga företrädarna framfördes att kuratorer ofta arbetar över stora områden vilket komplicerar arbetet- det kan vara svårt att vara med på alla möten om man arbetar i åtta olika skolor.

 

Ökat tryck även på landstinget

Den stora ökningen som skett på bara några år handlar både om neuropsykiatri och om asylsökande.

Från BUP tydliggjordes att BUP:s ansvar är barn och ungdomar i behov av specialistvård. Det har varit en stor ökning av neuropsykiatriska -diagnoser, detta ofta med anledning av att det innebär att det blir lättare att få hjälp till exempel i skolan. För BUP:s del innebär det dock att en del av tiderna för samtal förut nu måste användas till att följa upp medicinering.

 

Avslutningsvis diskuterade vi den stora ökningen av antalet anmälningar till socialtjänsten- vad står detta för? En fråga som ställdes var hur stor del av anmälningarna som handlar om att andra huvudmän och aktörer dragit sig tillbaka?

Kanske behöver det som tidigare kallades grannskapsarbete komma tillbaka. Här nämndes också att fritidsledares arbete ute på fritidsgårdarna fyller en viktig funktion-här finns mycket att bygga på! Vad hände när socialarbetaren blev socialsekreterare?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>