Snöfattigt Umeå i förändring

kl. av | Taggar:

Besöket i Umeå var avsatt till tisdagen den 1 december, men redan på måndagen var vi på plats för att delta under ”Framtidens sociala barn- och ungdomsvård”, en dialogeftermiddag som kommunen tillsammans med högskola och FoU-enhet anordnat. Vi var sju personer med olika profession som presenterade våra respektive visioner om hur framtidens sociala barn- och ungdomsvård ser ut. Jag har skrivit en separat text om det som publicerades precis innan detta inlägg!

 

Kommunen arbetar redan med att ta fram en handlingsplan. I den betonas det att barnen är hela kommunens ansvar – bra! Handlingsplanen tar upp att:

  • synliggöra bristerna inom socialförvaltningen och lägga dem på bordet, så alla verksamheter kan (och ska) vara med.
  • upptäcka utvecklingsområden och problem tidigt.
  • i större utsträckning samarbeta och utveckla arbete mellan socialtjänst, skola, elevhälsa och hälsocentral. Här tittar Umeå nu på hur de kan rigga en motsvarande samverkansstruktur med barn- och ungdomspsykiatrin.
  • involvera alla medarbetare i planen och ha med ett helhetsperspektiv.

 

Vad är egentligen den sociala barn- och ungdomsvårdens uppdrag?

Med politik, förvaltning och kommunrevision fördes en lång diskussion om behovet av att tydliggöra deras inbördes roller och öka förstålsen för nyutexaminerade om att det sociala arbetet görs på uppdrag av politiken. De som är ute på praktik bör få gå igenom en helhetskedja där de även träffar förtroendevalda som berättar om politikens roll i den sociala barn- och ungdomsvården. Detta ger en känsla av sammanhang och större förståelse. Jag lyfte då även diskussionen om delegationsordningen. Att vi kan fundera över vad det är som gör att det ofta är en högre delegation inom den sociala barn- och ungdomsvården. Så ser det ju inte alls ut inom exempelvis äldreomsorgen eller inom funktionshinderområdet, där beslut kan fattas på lägre nivå.

 

Bättre resursanvändning

I Umeå diskuterades hur pengar som de idag lägger på dyra placeringar istället skulle kunna användas på ett bättre sätt. ”De pengar vi lägger på konsulter måste vi lägga på hemmaplan för att få det gedigna stöd vi behöver. Vi måste göra arbetet på hemmaplan där medborgarna är vana att vara och där de har sitt sociala skyddsnät”.

 

Kompetenstrappa

Umeå har arbetat fram en kompetenstrappa för socialsekreterare. Den innebär att socialsekreteraren beroende på erfarenhet och kompetens får anpassat stöd i arbetet.En viktig del i kompetenstrappan är att det är kollegan som ger stödet. Denna person ska inte bara stödja arbetet, hen ska fungera som en rollmodell. Utöver kompetenstrappan finns ett mentorsskapsprogram för de som jobbat lite längre.

 

Hög personalomsättning och tuff inledning för nyutexaminerade

Under mötet med fackliga representanter fick vi information om att personalomsättningen 2013-2014 var 60 procent inom individ- och familjeomsorgen. De återgav också att nyutexaminerade redan under sin första arbetsvecka får ett stort antal ärenden och inte får möjlighet till en långsam och behövlig introduktion.

 

Förebyggande arbete

I Umeå uppmärksammar politiken vikten av ett förebyggande arbete. De berättar bland annat om förskolans arbete med att fånga upp och observera föräldrar som behöver mer stöd.

 

Vit jul

Umeå har startat ett projekt som heter ”Vit jul”. Där sätter man fokus på mötet med barn med föräldrar som dricker mycket alkohol. Här lyfte politiken behovet av en bättre samverkan mellan olika parter och att andra öppettider, då socialförvaltningen inte har öppet under julen – något som fritidsverksamhet har.

 

Bättre kommunikation

Politiken berättade också att det många gånger brister i informationen till föräldrar som har sina barn omhändertagna. De har inte kunskap om vad de ska göra/vad som behöver förändras för att deras barn ska få komma hem igen. De efterlyste nästan en manual för ”hur man får hem sitt barn”. En bättre kommunikation med socialtjänsten var också något som den ungdom och de vårdnadshavare vi träffade under eftermiddagen lyfte.

 

Ensamkommande barn

Umeå har lex Sarah-anmält sig själva. De hinner inte utreda och förse barn och unga med det skyddsbehov som lagen kräver. Det är framför allt svårt att få tag i boenden. Ett barn ska befinna sig i transitstatus i max 48 timmar, men Umeå berättade att det på grund av platsbristen dröjer mycket längre än så. ”Staten måste återta sin roll”, sa en förtroendevald.. De bör inventera alla sina lokaler och använda dem. Han betonade också ersättningarna och att de måste täcka kommunernas utgifter.

 

EU-migranter

I Umeå finns 200 EU-migranter och kommunen saknar kunskap om hur de ska hantera frågor gällande bland annat skola. De efterfrågade nationella riktlinjer för hur de ska agera. ”Vi behöver tydliga riktlinjer i kommunerna. Vi har haft ansökningar om skolgång här och varit tvungna att ta politiska beslut. Vi erbjuder inte generell skolgång utan gör individuella prövningar. Det är svårt att hitta en samordning i frågorna. Nationell nivå måste komma med en enhetlig lösning”, sa en politiker

 

Plan för handling

Umeå har gjort en omfattande Plan för handling för den sociala barn- och ungdomsvården utifrån alla nämnders ansvar för barn och unga. Denna skulle nu ut på bred remiss för att få bred delaktighet, långsiktighet och full uppslutning. Vi ser fram emot Umeå kommuns Plan för handling.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>