Stockholms socialförvaltning – ”Hitta förutsättningar för att få mer tid med medborgarna”

kl. av | Taggar:
  • Stockholms socialförvaltning har startat en central enhet som sköter all rekrytering. När de började 2011 var de två personer, nu är de 17. Stadsdelarna får själva önska hur delaktiga de vill vara i rekryteringen och så anpassar sig HR-konsulterna därefter. Den centrala rekryteringssenheten avlastar stadsdelarna rekryteringsarbete samtidigt som enheten bidrar till att hålla nere kostnader istället för att anställa externa rekryteringsfirmor. Detta kan kanske implementeras på fler ställen i Sverige.

 

  • Den socioekonomiska skillnaden mellan olika stadsdelar i Stockholm diskuterades. Vid mötet fanns representanter från Norrmalms och Rinkeby-Kistas stadsdelsförvaltning. En diskussion fördes kring skillnader mellan när socialtjänsten i Rinkeby-Kista och exempelvis stadsdelen Norrmalm väljer att gå in med en ansökan om omhändertagande med stöd av LVU. Här diskuterades de olika förutsättningarna som råder i staden. Resursstarkaföräldrar har större kännedom om vilka rättigheter som finns och kan därför ligga på mer. Likställighet blev alltså ett hett samtalsämne under dagen. EBO-lagstiftningen leder till sned fördelning av asylsökande barn och unga i Stockholm. Vid besöket tog varje stadsdel emot ett lika stort antal barn och unga som söker asyl. Däremot är det många som själva bestämmer sig för att bosätta sig i Rinkeby-Kista med stöd av EBO. Denna skillnad gör att gör att förutsättningarna för att bedriva social barn- och ungdomsvård är mycket olika i staden. Detta behöver diskuteras mer så att vi säkerställer att barn och unga får det stöd och den hjälp som de behöver oavsett vilken kommun eller stadsdel som de bor i.

 

  • För att informera barn, unga och deras föräldrar om sina rättigheter har ju just Socialstyrelsen och Barnombudsmannen tagit fram information som finns tillgänglig här.

 

  • Ett borgarråd reflekterade kring möjligheten att använda en del av den sociala investeringsfonden till administrativ personal för frigöra tid för socialsekreterarna. En reflektion i rätt riktning tycker jag.

 

  • Förutsättningarna för samverkan har försvårats då aktörerna inom skola och hälso- och sjukvård har ökat i stor utsträckning.

 

  • Den biträdande stadsdirektören funderade kring hur duktiga de är på att upprätthålla ett barnperspektiv sett från utredning till beslut. Hans uppfattning var att barnperspektivet oftast upprätthålls under själva utredningen, men när ett beslut ska fattas är det ofta den vuxnes ord som väger tyngre.

 

  • I Rinkeby-Kista har man tröttnat på högskolor som talar illa om socialtjänstens arbete med bland annat myndighetsutövningen. De tog tag i saken och kontaktade Universitetet för att diskutera frågan. Ska vi vända det negativa samtalet om och kvaliteten inom den sociala barn- och ungdomsvården behöver vi alla ta ansvar för detta!

 

Förvaltningschefens beskrivning av en förändrad socialtjänst

Vi fick en kort historia från förvaltningschef Gillis Hammar om hans uppfattning om hur socialtjänsten förändrats sen han 1978 gjorde sin första dag som socialsekreterare. Då jobbade han med många typer av ärenden. Så småningom började specialiseringen inom organisationerna – de delades upp i barngrupper, biståndsgrupper och så vidare. Gillis började på en mottagningsenhet och träffade mycket människor – han hade tre-fyra besök varje dag och uppskattar att 50 procent av tiden var tid med medborgaren. Då var LVU-utredningar inte alls lika omfattande. Han upplever att balansen mellan arbetssätten brister, och att vi behöver ta ett steg för att på nytt skapa mer klienttid och mindre administration.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>