Tillsammans gör man skillnad i Jönköping

kl. av | Taggar:

I Jönköping precis som i andra kommuner var det en bred representation från kommunen, regionen och högskolan, och det blir allt tydligare att det behövs för att lyfta förutsättningarna inom den sociala barn- och ungdomsvården i alla dess delar.

Under hösten 2014 inleddes i Jönköping ett förbättringsarbete under namnet ”Tillsammans gör vi skillnad”. Visionen är att Jönköping ska bli en av de ledande kommunerna inom barnskyddsarbetet – ett arbete som bygger på samskapande.

Jönköping1

Den första punkten i detta arbete är att förbättra barns och föräldrars delaktighet och inflytande i det sociala arbetet – och där ser kommunen nu att arbetet lett till att delaktigheten faktiskt ökat. Vägar till att öka delaktighet har varit att metoden Signs of safety har införts och tre metodstödjare har anställts. Delaktighet har mätts utifrån tre frågor som ställts till invånaren:

  1. Socialarbetare som jag träffat har lyssnat på mig
  2. Jag har blivit behandlad med respekt
  3. Jag har fått vara med och ge förslag på förändringar för mitt barn

Den andra punkten rör samverkan med fokus på barn och ungas psykiska hälsa. Genom samverkan med skola och hälso- och sjukvård är målet att uppnå en bättre hälsa bland barn och unga. Handlingsplan finns för 2016-2019 med aktiviteter för respektive organisation. Här finns exempelvis en strategigrupp barn för hela länet med handlingsplan och chefsforum.

Den tredje punkten rör förutsättningar i arbetet. Här har man skapat 15 nya tjänster som socialarbetare och samtliga är nu tillsatta. Traineeprogram för socionomstudenter startar nu i februari 2017. Jönköping har infört möjligheten att arbeta hemifrån 20 procent av arbetstiden. De har även en pågående lönesatsning, vilket innebär ett lönepåslag på 1000 kr efter ett år, ytterligare 1000 efter tre år samt ytterligare 1000 kr efter fem år. De undersöker just nu även om det är möjligt att anställa alternativa kompetenser och ser över chefstätheten där de kunnat se att det ibland varit upp till 40 medarbetare per chef.

Den fjärde punkten är förstärkt familjehemsvård där ett mål är att få fler direktrekryterade familjehem. Detta har Jönköping inte lyckats med och de upplever det som problematiskt att privata aktörer rekryterar familjehem och sedan säljer dessa platser till kommuner. Andra grepp som tagits är att

  • tre nya tjänster som familjehemssekreterare har skapats,
  • handledarutbildning pågår och anknytningsutbildning för social- och familjehemssekreterare har genomförts,
  • brukarrevision med hjälp av biologiska föräldrar är inledd och följeforskare kontrakterade.

Den femte och sista punkten handlar om samverkan med länets kommuner för en förbättrad barn- och ungdomsvård. Här pågår arbetet i samarbete med de regionala utvecklingsledarna. Genom att arbeta tillsammans med länets kommuner kan man ta fram gemensamma utbildningar ochimplementera och utvärdera arbetssätt till nytta för invånaren.

Jönköping har skapat ett brukarråd för att lära sig mer om hur de bäst kan arbeta med integration. Ett uppskattat initiativ som vi inte hört tidigare som tagits i detta arbete var en sommarskola för nyanlända som lärde ut både vanliga skolämnen och att lära känna samhället.

Från högskolan i Jönköping berättades bland annat om en ny kurs med stark fältanknytning under termin fyra som genomförts i ett utmärkt samarbete med fältet. Övergången från utbildning till yrkesliv diskuterades och frågan om vem som ska ansvara för vidareutbildning exempelvis för de som inleder sin yrkeskarriär med att arbeta med utredningar av barn och unga lyftes. Alla var överens om att det är en angelägen men tyvärr svårlöst fråga.  Att delta i vidareutbildning när man samtidigt arbetar som socialarbetare och måste ägna en del av fritiden åt inläsning och hemuppgifter är ofta svårt att klara av.

Avslutningsvis passade vi på att fråga om anledningen till att Jönköping trots att många kommuner omorganiserar envist hållit fast vi sin organisation. Är det en medveten strategi? Här fick vi svaret att så var fallet. Jönköping har väl upparbetade samverkansstrukturer och en fast övertygelse om att omorganisationer inte löser samverkansproblem – snarare tvärtom!

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>