Uppföljningsbesök i Göteborg

kl. av | Taggar:

Precis som förra gången besökte vi i Göteborg stadsdelarna Angered och Centrum samt stadsledningskontoret.

Göteborg4

Vi inledde besöket i Angered, om hur vi kan utveckla och tydliggöra organiserad samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst. I Angered ansvarar alla socialarbetare för varsin så kallad. SSPF-grupp (Socialtjänst, Skola, Polis, Fritid) som träffas regelbundet.

Vikten av att samverka mellan olika kompetenser redan under utbildningen lyftes. Ett spännande inslag var att socionomutbildningen sedan 20 år tillbaka även finns i Angered. Där finns även ett samarbete mellan lärarstudenter och socionomstudenter.

Olika specialisttjänster har inrättats

Nya befattningar har inrättats i Angered i syfte att öka direkttid för barn och unga, bland annat administrativt stöd, placeringsansvarig och introduktionssamordnare där introduktionen är individuellt anpassad utifrån varje nyanställds behov. En tjänst har även inrättats för en socialarbetare som jobbar 50 procent med utvecklingsarbete och 50 procent som socialarbetare.

Hur kan vi öka barns och ungas delaktighet?

I Angered har alla som arbetar med barn och unga på barn och unga-enheten träffats för att se över vilka möjligheter som finns att öka barn och föräldrars delaktighet. Även inom Västbus (samverkan för barn och ungas bästa i Västra Götalandsregionen och kommuner) har man arbetat med frågan.

Många ensamkommande

Till stadsdelen har väldigt många ensamkommande barn kommit och 90 procent är placerade hos släktingar. Man har aktivt arbetat med olika integrationsinsatser och bland annat startat grupper för högstadie- och gymnasieungdomar, exempelvis under temat ”kropp och knopp” och ”hej Sverige” med genomgång av både rättigheter och skyldigheter. En introduktionssamordnare som arbetar mot könsstympning är anställd.

Stadsledningskontoret

Dagen efter inleddes med ett besök på Stadsledningskontoret där vi fick information om hur Göteborg arbetat med att följa upp sin plan för handling. En hel del av arbetet handlade om kompetens- och personalförsörjning men vi fick även en övergripande bild av hur antalet aktualiseringar, utredningar och insatser utvecklats under 2014-2016. Bland annat har antalet aktualiseringar ökat från drygt 11 000 2014 till 17 000 under 2016.

Arbeten som pågår är bland annat;

  • att utreda förutsättningarna för att skapa nya verksamhetsgemensamma yrkesroller/kompletterande kompetenser,
  • att utreda på vilket sätt digitaliseringen kommer att påverka arbetssätt, verksamhetsstöd och personal.
  • en kommungemensam utbildning för att öka kunskapen om socialtjänstens och andra aktörers uppdrag,
  • att utveckla ett stadsgemensamt traineeprogram och fördjupad introduktion för socialsekreterare och 1:e socialsekreterare.
  • möjligheter att skapa webbaserad avgångsenkät och gemensamt bemanningsstöd i staden undersöktes.

 Den sömlösa vården – finns den?

Från landstinget fick vi information om den samverkan med sjukvården som bedrivs och vikten av öppen dialog, prestigelöshet och att undvika stuprör. Viktiga arenor som nämndes för att bygga samverkan mellan sjukvård och kommun är familjecentralerna, ungdomsmottagningarna, temagrupp barn och unga, NOSAM (närområdessamverkan), skolsamverkan och flyktingbarnteamet.

Göteborg2 Landstingsrepresentant framförde även vikten av att sluta diskutera vem som ska ta ansvar utan istället ta ansvar – vi behöver hitta den sömlösa vården. Det är nödvändigt att hitta barn tidigt innan fysisk och psykisk ohälsa av olika former har gått för långt. Bland annat exemplifierades att det är av stor vikt att hitta barn med dyslexi tidigt – idag kan de upptäckas så sent som i årskurs nio.

Centrum

På eftermiddagen besökte vi Centrum där besöket inleddes med en presentation om arbetet med SDF Centrums plan för handling. Ett övergripande mål med planen är att arbetet inom myndighetsutövning för barn och unga måste bli ett yrke som man kan vara kvar i över tid. För att utveckla detta har fyra fokusområden tagits fram:

- arbetsmiljö

- handledning

- mindre stress

- friskvårdssatsning

Bland annat har en satsning på handledning gjorts, något stadsdelsförvaltningen tidigare saknat. Centrum har även satsat på fler 1:e socialsekreterare och utökad friskvård. Också den fysiska arbetsmiljön har diskuterats och där ses det som viktigt att få arbeta ostört i eget eller delat rum..

Frågor om digitalisering och teknisk utveckling lyftes och handlade bland annat om huruvida användning av videokonferenser eller Skype är tillämpbart, för att minska restid när det gäller långväga placeringar. Likaså lyftes frågan om möjligheter till administrativt stöd till handläggarna med en ”koordinator/sekreterare” som kan samordna möten, ta anteckningar, renskriva, protokollföra och görautskick samt sortera i akter i avslutade, lägga upp nya ärenden, öppna och aktualisera. Allt detta för att öka direkttiden för dem som verksamheten är till för.

Inte lätt att mäta kvalitet

Avslutningsvis återkom vi även vid detta kommunbesök till vikten av och svårigheten i att mäta kvalitet. Ett exempel som lyftes var att utredningstiden om fyra månader som tillkom för att öka rättssäkerheten och kvaliteten i utredningar samtidigt innebär att den korta tiden gör det svårt att hinna etablera en bra samarbetsrelation för de berörda barnen, ungdomarna och familjerna. Detta lyftes även av fackliga företrädare i Linköping som ett medskick till slutrapporten.

Från de fackligas sida lyftes bland annat vikten av efterfråga kvalitet istället för kvantitet. Varför efterfrågar inte politiken kvalitet? Att hålla utredningstider har inte per automatik koppling till kvalitet.

Starkt söktryck till socionomprogrammet men inte till vidareutbildning

Från socionomutbildningen och från fackligas sida framfördes önskemål om att förtäta utbildningen – att den schemalagda undervisningen ska öka. Det ska inte vara möjligt att arbeta heltid vid sidan av sina heltidsstudier.

Från socionomprogrammet vid Göteborgs universitet fick vi information om att söktrycket även fortsättningsvis är starkt till socionomprogrammet men däremot är det väldigt få som söker de olika vidareutbildningar som ges. Detta ledde till en diskussion kring vilka möjligheter som finns för socionomer att studera inom ramen för sin anställning. Ett problem är att tid för inläsning sällan kan ges vilket innebär att det inte blir möjligt att klara av att studera vid sidan av heltidsarbete, inte minst då många även är småbarnsföräldrar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>