Uppsala 22 september

kl. av | Taggar:

I Uppsala diskuterades bland annat svårigheten med standardiserade upphandlingsprocesser för att kunna genomföra socialtjänstens uppdrag på bästa sätt. Det poängterades att det kan vara svårt att veta om vi verkligen får ut den bästa insatsen vid upphandling. Kvalitet och anpassning till ett barn eller en ung persons specifika behov är mer komplicerat än så. Det uttrycktes behov av att göra avsteg från krav på offentlig upphandling inom den sociala barn- och ungdomsvården. Även den ungdom vi träffade tog upp att ramavtalet hade hindrat att socialtjänsten kunde bevilja den kontaktperson som han redan kände och önskade.

 

I möte med förvaltningschefer och politiker diskuterades idén att införa någon form av självskattning/självdeklararation för medborgarna, där de utifrån sig själva får möjlighet att fylla i uppgifter. Vid ansökan eller anmälan skulle detta kunna vara ett sätt att göra barn, vårdnadshavare och unga mer delaktiga. Om mitt uppdrag kommer att generera möjlighet att ansöka om medel kan Uppsala vara intresserade av att ansöka för att utveckla ett sådant arbetssätt.

 

Glädjande är att Uppsala, precis som många andra kommuner den senaste månaden, har fått ett stort antal intresseanmälningar från allmänheten som vill hjälpa till i arbetet med ensamkommande barn och unga som kommit till Sverige. De bollade idéer för att hitta sätt att utnyttja den medvind som de nu upplever. En fråga dök upp om hur de kan använda civilsamhället i större utsträckning. Att samarbeta med civilsamhället och andra instanser och områden än det egna är något jag tror är mycket viktigt. Vid besöket i Malmö blev det tydligt att ideell sektor är en viktig aktör i samverkan med socialtjänsten. Just nu mer än någonsin, vilket sätter fingret på hur viktigt det är att hjälpa varandra och lära av varandra.

 

Uppsala betonade vikten av att lyfta friskfaktorer som skolgång och att så snart som möjligt komma ut i andra aktiviteter när det gäller de ensakommande flyktingbarnen.

 

Vid besöket i Uppsala uppmärksammades också att det kan vara svårt att hantera olika inspektionsmeddelanden. Exempelvis fokuserar Inspektionen för vård och omsorg på barnperspektiv medan Arbetsmiljöverket lägger vikten vid arbetsmiljö. De ansåg att det vore bra om myndigheterna kunde göra gemensamma tillsynsbesök och samarbeta kring tillsynsbesluten – något båda myndigheterna själva öppnade för under det nationella samråd som barn, äldre och jämställhetsminister Åsa Regnér och jag arrangerade i september!

 

Samverkan mellan kommunen och psykiatrin diskuterades länge. De skulle behöva förbättra tydligheten mellan spelregler och ansvar för barn och unga.

 

Kommunen lyfta att det kan vara svårt med lagstiftningen när det gäller placerade barns skolgång. När barn och unga placeras i familjehem ska skolan i den kommun dit barnet flyttar stå för kostnaden för skolgången och det särskilda stödet. Detta gör att det kan uppstå problem, framför allt då mindre kommuner tar emot många barn från större kommuner och därmed får stora kostnader.

 

Kommunen lyfte ”Hikikomori”, ett samarbete mellan socialtjänst och psykiatri. Bland annat finns en blogg för de som inte går till skolan, men det arrangeras även träning och spel att delta i. Projektet har inspirerats av liknande arbetssätt i Japan och ska hjälpa isolerade unga vuxna att bli mer socialt aktiva.

 

Uppsala uppskattar att de behöver ungefär två månader på sig för att upprätta sin handlingsplan.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>