SimChild – ett sätt för praktiskt lärande

kl. av | Taggar: ,

För ett par veckor sedan träffade jag Klas Borrell, Gunilla Egonsdotter och Joel Palmius som berättade om sitt arbete med att utveckla SimChild. Representanter från både Socialstyrelsen och SKL var med vid mötet och det fördes intressanta diskussioner och det knöts nya kontakter. Det är alltid bra!


Utifrån presentationen verkar SimChild vara ett bra sätt för studenter att reflektera över sin kommande roll som utredare av barn och ungas behov. Jag lyfte även att vi aldrig får glömma bort vikten av att prata med barn och unga om deras egna synpunkter och erfarenheter. Kanske kan även en referensgrupp med unga delta i den fortsatta utvecklingen av verktyget?


Vad är då SimChild?

SimChild är en datorbaserad simulering av typiska processer och utmaningar i barnavårdsutredningar där deltagarna ges möjligheter att på ett realistiskt sätt experimentera med vägval och beslutskonsekvenser i en säker miljö. Syftet är att stärka socionomstudenters förmåga att hantera sådana utredningar men simuleringen kan till exempel också användas i introduktionsutbildningar av nyanställda socionomer.

 

SimChild ger deltagarna möjligheter att utveckla flera färdigheter och insikter:

  • Träna analys, bedömningar och förmågan att fatta beslut.
  • Koppla forskning till det praktiska sociala arbetet.
  • Koppla juridik till utredningsuppgifter.
  • Och framför allt: stärka förmågan till reflektion.

 

SimChild består av individuella övningar där studenten fattar beslut i en förhandsbedömning, utredning eller uppföljning. Underlaget för att utreda och fatta beslut finns i den akt som deltagarna får möjlighet att ta del av. Efter den individuella övningen följer det viktigaste momentet när deltagarna träffas tillsammans med en lärare/handledare och diskuterar resultatet av övningen.

 

Simuleringen lägger särskild vikt vid att göra deltagarna medvetna om hur stereotypa uppfattningar (om till exempel kön eller etnicitet) kan påverka en utredning och att få dem att reflektera över sådana förhandsuppfattningar. I en av simuleringarna får deltagarna uppgiften att göra en förhandsbedömning och fatta ett beslut om att öppna utredning eller inte. Hälften av gruppen bedömer personen som en pojke och hälften en flicka. Förutom könet på det fyraåriga barnet är materialet detsamma. Deltagarna beskriver vilka problem och risk- och skyddsfaktorer de identifierar och fattar beslut. Efter den enskilda bedömningen träffas deltagarna i seminarieform och diskuterar de bedömningar och beslut man fattat.

 

SimChild har använts på flera lärosäten. Detta är några kommentarer från studenter:

”SimChild har fått mig att inse vilken stor makt och ansvar handläggare har för klienten och utredningen”

Jag lärde mig att koppla samman teori och praktik, fick använda teoretisk kunskap till en praktisk uppgift vilket ledde till att det var lättare att relatera till teori efter uppgiften”

”Jag uppskattade att få reflektera över mina personliga val, som jag gjorde i denna övning.”

”Intressant att se vilka skillnader i bedömningar som gjorts beroende på om deltagarna bedömt en pojke eller flicka”

Just nu arbetar projektgruppen med en uppdaterad version av Simchild med nya tillämpningsområden. Projektet finansieras av Vinnova och är förlagt till Högskolan i Jönköping.