Barns trauma när en hund eller annat husdjur går…

Att förlora ett husdjur innebär en stor sorg för hela familjen. Hundar, katter, kaniner och marsvin är alla älskade familjemedlemmar och när de inte längre finns lämnar de ett stort tomrum efter sig. Hur tragiskt det än upplevs är du som vuxen medveten om att djur har kortare livslängd och att det kan hända många saker som sjukdomar och olyckor. För barn är det ofta inte alls en vetskap, vilket kan göra bortgången djupt traumatisk och chockerande.

Inom psykologi talas det om Traumatic Pet Loss, det vill säga Traumatisk husdjursförlust, och är något som kan drabba barn mycket hårt. Det är ett fenomen med flera lager, där barnet inte bara har svårt att inse att husdjuret inte längre lever utan också kan uppleva känslor som skuld, ångest och förtvivlan. Med hjälp av god vägledning och mycket stöd och kärlek går det att komma ur traumat vilken ålder barnet än är i.

Tänk efter ordentligt på vad det innebär att skaffa en hund eller annat husdjur

Att skaffa ett husdjur är ofta ett större åtagande än vad man först tror och detta är något som ibland kommer som en överraskning. Väldigt många djur lämnas bort till adoption eller avlivas för att ägaren inte klarar av att ta hand om dem och detta gäller i synnerhet för mer krävande djur som hundar. Om du funderar på att skaffa en hund bör du läsa på hur mycket underhåll hunden kräver och även läsa på om olika hundrasers personlighet – så att du väljer en som passar din livsstil och åtagande.

Hundar drabbas lätt av olyckor – glöm inte att teckna försäkring

Det är väldigt vanligt att en hund råkar ut för en olycka eller drabbas av en sjukdom. För vissa hundraser som borderterriers är den vanligaste dödsorsaken, bortsett från hög ålder, att de drabbas av en svårare olycka som t.ex. att de springer ut framför en bil eller blir skadad av ett annat djur. Våra fyrbenta vänner har till skillnad från oss inte tillgång till fri sjukvård och veterinärkostnader kan bli väldigt dyra. Det är därför viktigt att du tecknar en hundförsäkring som har veterinärvårdsförsäkring, du kan jämföra olika försäkringar till hunden här.

Att hantera ett trauma

När ett husdjur plötsligt går bort innebär det först och främst en akut chock, både för dig och ditt barn. Det är vanligt att händelsen inte riktigt ”går in” och att det är svårt att förstå vad som har hänt. Människor kan reagera ganska olika i det här stadiet, men det är viktigt att inte känna sig ensam. Ni kanske behöver kramas och gråta eller kanske bara sitta tillsammans i tystnad. Så småningom kommer ditt barn börja ställa frågor om vad som hänt och var husdjuret är nu. Här är det lätt att falla för frestelsen att tala om att djuret är någon annanstans eller att det väntar på sin familj på andra sidan regnbågen, men de flesta barnpsykologer avråder från detta. Tala hellre om att det är okej att känna sig ledsen och försök fokusera på hur älskat djuret var och hur många mysiga stunder de hade tillsammans.

Om djuret förolyckats på grund av en grind som inte stängts ordentligt eller om det råkat sätta i sig något giftigt kan det finnas en hel del skuld i sorgen. Här är det oerhört viktigt att få barnet att inse att det absolut inte hände med flit och att det ibland händer olyckor.

Praktiska metoder och distraktion

Ett barn som genomgått ett trauma behöver ofta få hjälp för att kunna komma över sin sorg. Distraktion är ett värdefullt redskap där något så enkelt som en promenad eller ett härligt varmbad med såpbubblor kan fungera avlastande och distraherande. Så småningom kan det också vara fint att göra någonting kreativt för att hedra djurets minne, till exempel att rita en fin teckning eller att hitta på en saga där det får spela huvudrollen. Det är viktigt att fokusera på det positiva så att husdjuret alltid blir ihågkommen med glädje istället för sorg.

Barn förändrar sina föräldrars syn på klimatförändringar

Den 20 augusti 2018 satte sig Greta Thunberg utanför riksdagshuset i Stockholm för att dra politikernas uppmärksamhet till det allvarliga klimatläget. Hon hade en skylt där det stod textat ”Skolstrejk för klimatet” bredvid sig och en bunt med informationsblad om klimatkrisen. Första dagen satt hon där helt ensam, bara några enstaka människor kom fram och pratade med henne. Men snart blev hennes klimatstrejk viral och rörelsen ”Fridays For Future” började. Lite mer än ett år efter Gretas första skolstrejk höll Fridays For Future världens dittills största klimatstrejk. Miljoner människor gick ut på gatorna i 185 länder över hela världen för att visa sitt missnöje med klimatpolitiken. Det som hade börjat med en enda femtonåring som skolstrejkade har nu blivit en världsomspännande rörelse som fortsätter att växa.

Barn påverkar sina föräldrar

Greta Thunberg påverkade sina föräldrar att bli mer klimatmedvetna redan före sin klimatstrejk. Hennes föräldrar slutade flyga och började äta vegetariskt. De blev glada när de såg hur det fick deras dotter Greta att må bättre. På samma sätt har unga människor börjat påverka sina föräldrar över hela världen. Enligt en vetenskaplig artikel som publicerades i tidskriften ”Nature Climate Change” kan barn påverka sina föräldrar till att bry sig om klimatkrisen. Barnens åsikter påverkas inte av politisk ideologi och föräldrar bryr sig om vad deras barn tycker om saker, precis som Greta Thunbergs föräldrar bryr sig om sin dotter. Forskarna kom fram till att när man lär ut fakta kring klimatkrisen till barn brukar det påverka barnets föräldrar så att deras orosnivå över klimatet ökar.

Döttrar bäst på att påverka

Döttrar var mest effektiva när det gällde att övertyga föräldrarna. Forskningen visade att kommunikation över generationsgränserna var en bra början till att motverka klimatförändringar. Detta beror på att det finns ett förtroende mellan barn och deras föräldrar, vilket ofta saknas när det är två vuxna personer som diskuterar frågan. Man vet inte varför flickor är bättre på att övertyga de vuxna jämfört med pojkar. Olika teorier har förts fram, som att flickor är bättre på att kommunicera när de befinner sig i denna åldersgrupp. En annan teori är att flickor bryr sig mer om klimatet än pojkar.

Symptom för psykisk ohälsa hos barn

Precis som för vuxna får barn ibland problem med psykisk ohälsa. Skillnaden är att deras symptom kan visa sig på ett något annorlunda sätt. Genom att veta vad du ska hålla utkik efter, blir det lättare att agera i ett tidigt skede.

Läs mer ”Symptom för psykisk ohälsa hos barn” →

Barnfattigdom i Sverige 2019

Den senaste barnfattigdomsrapporten från Rädda Barnen visar att 9,3 % av barnen i Sverige räknas som fattiga, vilket motsvarar 168 000 barn. Rädda Barnens definition av barnfattigdom innebär att de barn som växer upp i familjer som har en inkomst på mindre än drygt 12 000 kr efter skatt och bidrag räknas som fattiga om hushållet består av en vuxen och ett barn. Består hushållet av två vuxna och två barn räknas inkomster upp till knappt 19 000 kr. Inkomsten beräknas utifrån vad som krävs för att ha råd med mat, boende och övriga normala utgifter. Till fattiga räknas även barn i de familjer som lever på försörjningsstöd. Läs mer ”Barnfattigdom i Sverige 2019” →

Barn och sociala medier

Sociala medier har blivit en allt större och viktigare del av våra liv. En del använder sajter som Facebook och Instagram som en rolig grej, medan andra bygger sina karriärer via plattformar som t.ex. Youtube. Men hur bör man förhålla sig till att barn använder sociala medier? På vilka sätt bör du som förälder agera för att skydda ditt barn?

Läs mer ”Barn och sociala medier” →

Uppväxt i grönområden är viktigt för barn

Att vi människor mår bra av att vistas i naturen känner nog de flesta till. En grön omgivning påverkar humör och även långtida hälsa hos människor. Idag lever en ständigt ökande andel av världens befolkning i städer. Samtidigt lider ca 450 miljoner människor av psykisk ohälsa , något som kan förknippas med bland annat buller, luftföroreningar Därför blir tillgång till ren luft, tystnad och möjligheter till avkoppling i naturen ännu viktigare när man designar städer, inte minst för människor med låg socioekonomisk status som inte har lika stora möjligheter till vila och avkoppling i en grön omgivning.

Det är inte bara vuxna som påverkas av den omgivande miljön och inte heller sker denna miljöpåverkan enbart tillfälligt. Dansk forskning om barns mentala hälsa som utförts av forskare vid universitetet i Aarhus, visar att barn som växer upp utan tillgång till grönområden, löper en 55 % större risk att drabbas av psykisk ohälsa som vuxna. Forskningen gjordes genom att man analyserade satellitbilder av grönområden under 28 år, från 1985 till och med 2013. Dessa bilder jämfördes sedan mot förekomsten av 16 olika psykiska sjukdomstillstånd hos de barn som växt upp i områdena. Studien, vars resultat och slutsatser publicerades i den erkända amerikanska tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America) påvisade ett tydligt samband mellan gröna omgivningar och psykisk hälsa, efter att socioekonomiska faktorer samt sjukdomshistorik i familjen räknats bort. Tillfällig tillgång till grönområden räcker inte, utan barn bör ha tillgång till natur under hela uppväxten från 0 upp till 10 års ålder, vilket var det spann som studien täckte.

Förutom ovan nämnda orsaker som frånvaro av buller och giftiga ämnen, främjar en grönskande natur även andra faktorer som påverkar den psykiska hälsan. Människor har lättare att umgås i öppna naturmiljöer, vilket ökar det sociala välbefinnandet. Utomhusvistelse i naturen lockar också

i hög grad till fysisk aktivitet. Motion och träning påverkar den fysiska förmågan vilket gör att man orkar mer och får mer energi i livet både att göra roliga saker och att tackla problem. Fysisk aktivitet lindrar också och minskar risken för depression.

Forskarna vid Aarhus Universitet hoppas att deras studier ska kunna påverka samhällsbyggare och arkitekter att bygga hållbara, gröna städer som ger invånarna en frisk psykisk hälsa.