Barnfattigdom i Sverige 2019

Den senaste barnfattigdomsrapporten från Rädda Barnen visar att 9,3 % av barnen i Sverige räknas som fattiga, vilket motsvarar 168 000 barn. Rädda Barnens definition av barnfattigdom innebär att de barn som växer upp i familjer som har en inkomst på mindre än drygt 12 000 kr efter skatt och bidrag räknas som fattiga om hushållet består av en vuxen och ett barn. Består hushållet av två vuxna och två barn räknas inkomster upp till knappt 19 000 kr. Inkomsten beräknas utifrån vad som krävs för att ha råd med mat, boende och övriga normala utgifter. Till fattiga räknas även barn i de familjer som lever på försörjningsstöd.

Hur många fattiga barn finns det och vad är barnfattigdom?

Det finns flera olika sätt att definiera fattigdom och på Statistiska Centralbyråns webbplats beskrivs några av de vanligaste definitionerna. Den internationella fattigdomsgränsen ligger på 1,9 dollar per dag men i Sverige ligger i stort sett alla över denna gräns, vilket därför inte gör den relevant för svenska förhållanden. En annan definition är att beräkna hur ekonomiskt utsatt en familj är och om inkomsten räcker för att betala oförutsedda utgifter, att kunna åka på en semestervecka, ha råd med kläder, telefon, bra mat och till exempel en tvättmaskin. Om inkomsten endast räcker till några få av dessa saker anses hushållet leva i allvarlig materiell fattigdom men i Sverige är det endast knappt en procent som räknas hit. Istället brukar de som har en låg inkomststandard räknas som fattiga i Sverige. En låg inkomststandard innebär att inkomsten är lägre än den normala inkomsten i Sverige. Att ha en låg inkomststandard kallas ofta för att leva i relativ ekonomisk utsatthet och hit hör de hushåll som har en inkomst som understiger 60 % av medianinkomsten i Sverige. Enligt Stadsmissionen är det ungefär 15 % av alla barn i Sverige som lever i relativ ekonomisk utsatthet.

Vad beror barnfattigdom på?

Barnfattigdom beror för det mesta på att föräldrarna är arbetslösa eller inte kan få ett arbete med tillräckligt hög inkomst. Även föräldrar som blir sjukskrivna eller skiljer sig kan få problem med sin ekonomi. I Sverige syns ett samband mellan till exempel den ekonomiska krisen på 90-talet då många förlorade sina jobb och inte hade råd att bo kvar eftersom räntorna sköt i höjden. Även de år då migrationen varit hög har barnfattigdomen ökat eftersom det för det mesta tar några år innan nyanlända etablerar sig på arbetsmarknaden. Även barn till ensamstående föräldrar lever oftare i barnfattigdom än de som lever med två föräldrar.